Nynorskordboka
diastase
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein diastase | diastasen | diastasar | diastasane |
Opphav
av gresk dia- og stasis ‘tilstand’, opphavleg ‘kløyving, det å stå frå kvarandre’Tyding og bruk
mellomrom mellom beinendar ved beinbrot