Nynorskordboka
absurd
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| absurd | absurd | absurde | absurde |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubunden form | superlativ bunden form |
| absurdare | absurdast | absurdaste |
Uttale
absurˊdOpphav
frå latin ‘uharmonisk, urimeleg’Tyding og bruk
- jamfør ad absurdum og in absurdum
Døme
- ein absurd påstand;
- planen er heilt absurd!
- brukt som adverb
- det høyrest absurd ut
- brukt som substantiv
- det absurde i situasjonen
Døme
- absurd teater