Nynorskordboka
akkompagnatør
noun masculine
| singular | plural | ||
|---|---|---|---|
| indefinite form | definite form | indefinite form | definite form |
| ein akkompagnatør | akkompagnatøren | akkompagnatørar | akkompagnatørane |
Pronunciation
akompanjatøˊrEtymology
frå fransk; jamfør akkompagnereSenses and Example Sentences
person som akkompagnerer