Nynorskordboka
konfrontasjon
noun masculine
| singular | plural | ||
|---|---|---|---|
| indefinite form | definite form | indefinite form | definite form |
| ein konfrontasjon | konfrontasjonen | konfrontasjonar | konfrontasjonane |
Etymology
frå mellomalderlatin; jamfør konfrontereSenses and Example Sentences
det å konfrontere eller bli konfrontert;
open konflikt
Example
- den militære konfrontasjonen mellom dei to landa;
- demonstrasjonen enda med konfrontasjonar med politiet;
- ein nærgåande konfrontasjon med oss sjølve