Bokmålsordboka
haleløs, halelaus
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| halelaus | halelaust | halelause | halelause |
| haleløs | haleløst | haleløse | haleløse |
Betydning og bruk
som mangler hale (1, 1)
Eksempel
- haleløse aper
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| halelaus | halelaust | halelause | halelause |
| haleløs | haleløst | haleløse | haleløse |