høvedsmann, hovudsmann
substantiv hankjønn
Opphav
norrønt hǫfuðsmaðrTyding og bruk
- om eldre forhold: øvstkommanderande (1 på festning eller slott
Døme
- høvedsmann på Bergenhus festning
- ansvarleg leiar, formann på fiskefartøy
Døme
- eigar og høvedsmann må vere registrerte i fiskarmanntalet
- i overført tyding: leiar, førar
Døme
- han er høvedsmann i sogelaget