Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

puré, pure

substantiv hankjønn

Uttale

pureˊ

Opphav

frå fransk, av purer ‘reinse, sile’

Tyding og bruk

mosa masse av frukt eller grønsaker

pur

adjektiv

Opphav

gjennom fransk; frå latin purus ‘rein’

Tyding og bruk

  1. rein, ekte, ublanda
    Døme
    • purt gull;
    • pur glede;
    • av pur vondskap;
    • alt han seier er pure sanninga
  2. brukt som adverb: heilt, svært
    Døme
    • ho var pur ung