Avansert søk

25 treff

Nynorskordboka 25 oppslagsord

geologi

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør -logi

Tyding og bruk

vitskap om danning, oppbygnad og utvikling av jordskorpa;
vitskap om berg- og jordarter

tefrokronologi

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk tephra ‘oske’ og kronologi

Tyding og bruk

i geologi: metode for å avgjere alderen ved hjelp av vulkanske oskelag i torv og andre avleiringar

plutonisme

substantiv hankjønn

Opphav

etter namnet til guden for underverda i gresk mytologi, Pluton

Tyding og bruk

i geologi: teori som går ut på at djupbergartane er storkna (og krystallisert) magma

bergfag

substantiv inkjekjønn

Opphav

av berg

Tyding og bruk

samnemning på dei faga som ein bergingeniør får utdanning i (særleg gruvedrift, teknisk geologi og metallurgi)

horst

substantiv hankjønn

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

i geologi: del av jordskorpa som står att etter at terrenget omkring har sokke ned

naturhistorie

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. vitskap om og framstilling av historia til jorda innanfor zoologi, botanikk, paleontologi og geologi
  2. no sjeldan: samnemning for botanikk, zoologi og geologi

karstlandskap

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå tysk , etter namnet på eit fjellandskap i Slovenia, serbokroatisk Kras, italiensk Carso

Tyding og bruk

i geologi: audt landskap der berggrunnen mest er kalkstein

assimilasjon

substantiv hankjønn

Uttale

asimilasjoˊn

Opphav

frå latin; jamfør assimilere

Tyding og bruk

  1. tilpassing eller omdanning til noko som allereie eksisterer;
  2. politisk driven eller sjølvdriven prosess der ei minoritetsgruppe blir meir lik ein majoritet
    Døme
    • assimilasjon og fornorskning av samane
  3. som faguttrykk i mellom anna språkvitskap, geologi, fysiologi, psykologi og botanikk: det å assimilere
    Døme
    • assimilasjonen av karbondioksid

agglomerat

substantiv inkjekjønn

Uttale

aglomeraˊt

Opphav

frå latin; jamfør agglomerere

Tyding og bruk

i geologi: bergart som består av vulkanske blokkar bundne saman av finare materiale

ablasjon

substantiv hankjønn

Uttale

ablasjoˊn

Opphav

av latin ablatio ‘fjerning’

Tyding og bruk

  1. i geologi: fjerning av overflatemateriale ved smelting, fordamping og erosjon
  2. i medisin: avbryting av elektrisk leiingsveg i hjartet ved hjelp av elektrisk straum, radiobølgjer eller kjemiske stoff