Avansert søk

4 treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

brunbjørn

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

stort rovdyr i bjørnefamilien;
Ursus arctos

bjørn

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt bjǫrn

Tyding og bruk

  1. stort, lode rovdyr i bjørnefamilien med kraftige lemer, kort hale og små øyre;
    Ursus arctos
    Døme
    • bjørnen går i hi om hausten
  2. (stor og) sterk kar;
    Døme
    • ein bjørn av ein kar
  3. (del av) bruksting som til dømes bendekrok til kjetting og blindnagle i tømra hus

Faste uttrykk

  • ikkje selje skinnet før bjørnen er skoten
    ikkje rekne for visst noko ein ikkje har
  • sterk som ein bjørn
    svært sterk

grizzlybjørn

substantiv hankjønn

Uttale

grisˊlibjørn

Opphav

av engelsk grizzly-; samanheng med fransk gris ‘grå’, opphavleg ‘gråleg bjørn’

Tyding og bruk

stor nordamerikansk underart av brunbjørn;
Ursus horribilis

kodiakbjørn

substantiv hankjønn

Opphav

etter namnet på øya Kodiak i staten Alaska i USA

Tyding og bruk

stor brunbjørn som finst på øya Kodiak;
Ursus arctos middendorffi