Avansert søk

8 treff

Nynorskordboka 8 oppslagsord

ansiennitet

substantiv hankjønn

Uttale

ansieniteˊt

Opphav

av fransk ancien ‘gammal’

Tyding og bruk

(rett, føremon som følgjer av) tenestetid i eit arbeid
Døme
  • ha ti års ansiennitet

tenesteansiennitet, tenestansiennitet

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

ansiennitet som har påverknad på løn, pensjon og liknande
Døme
  • to års tenesteansiennitet gjev opprykk;
  • få godskrive tenesteansiennitet for omsorgsarbeid

lønsansiennitet, lønnsansiennitet

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

ansiennitet som blir rekna ut på bakgrunn av tidlegare relevant yrkeserfaring, utdanning og realkompetanse når løna til ein tilsett skal fastsetjast

lønssats, lønnssats

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

fastsett storleik på løn, avhengig av blant anna kvalifikasjonar, ansiennitet og arbeidsområde

begynnarløn, begynnarlønn

substantiv hokjønn

Opphav

av begynnar

Tyding og bruk

løn (1, 3) ein får når ein byrjar i ei stilling og ikkje har tent opp ansiennitet;

byrjarløn, byrjarlønn

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

løn (1, 3) ein får når ein byrjar i ei stilling og ikkje har tent opp ansiennitet;

ansiennitetsprinsipp

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

Døme
  • følgje ansiennitetsprinsipp når bedrifta må nedbemanne

eldstemann

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person med høgast alder;
person med lengst ansiennitet;
Døme
  • eldstemann på laget