Nynorskordboka
åthuge
åthuga
verb
infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
---|---|---|---|---|
å åthugaå åthuge | åthugar | åthuga | har åthuga | åthug!åthuga!åthuge! |
perfektum partisipp | presens partisipp | |||
---|---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
åthuga + substantiv | åthuga + substantiv | den/det åthuga + substantiv | åthuga + substantiv | åthugande |
Opphav
norrønt athuga; jamfør hugeTyding og bruk
leggje merke til;
undersøkje, granske;
passe på
Døme
- han ville åthuge dette betre;
- åthuge buskapen