Nynorskordboka
yren 1
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
yren | yreyrent | yrne | yrne |
gradbøying | ||
---|---|---|
komparativ | superlativ ubunden form | superlativ bunden form |
yrnare | yrnast | yrnaste |
Opphav
jamfør yr (1 og yre (2Tyding og bruk
om luft: fuktig (1), skoddete
Døme
- det har vorte så yre rundt ikring