Nynorskordboka
toccata
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein toccata | toccataen | toccataar | toccataane |
toccataer | toccataene |
Uttale
tåkaˊtaOpphav
italiensk av toccare ‘røre ved’Tyding og bruk
virtuos komposisjon i fri form for orgel eller klaver