Nynorskordboka
signalement
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit signalement | signalementet | signalement | signalementa |
Uttale
signalemanˊgOpphav
frå fransk ‘det å signalisere’Tyding og bruk
skildring av dei særmerkte kjenneteikna hos ein person
Døme
- politiet har eit godt signalement på gjerningsmannen