Nynorskordboka
anatem, anatema
іменник середній
однина | множина | ||
---|---|---|---|
неозначена форма | означена форма | неозначена форма | означена форма |
eit anatem | anatemet | anatem | anatema |
eit anatema | anatemaet | anatema | anatemaa |
Вимова
anateˊm eller anateˊmaПоходження
frå gresk ‘det som er stilt opp (til gudane)'Значення та вживання
Приклад
- hendinga var anatema for dei involverte