Bokmålsordboka
spirant
іменник чоловічий
| однина | множина | ||
|---|---|---|---|
| неозначена форма | означена форма | неозначена форма | означена форма |
| en spirant | spiranten | spiranter | spirantene |
Походження
fra latin, av spirare ‘ånde’Значення та вживання
språklyden frikativ (1
Приклад
- ‘f’ og ‘s’ er spiranter