Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 14 oppslagsord

avleiring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. det å avleire
    Døme
    • tangen har vakse dei siste åra på grunn av avleiring
  2. noko som er eit resultat av avleiring (1)
    Døme
    • avleiringar i elvar og innsjøar;
    • avleiringar av kalk i ledda

nodul

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom engelsk; frå latin ‘liten knute’

Tyding og bruk

  1. knollforma avleiring av mangan på havbotnen
  2. kuleforma utfelling i metall

åreforkalking

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

sjukleg tilstand i pulsårene med avleiring av kalk på innsida av åreveggen;

tuff 1

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom tysk og, italiensk; frå latin tofus

Tyding og bruk

  1. porøs bergart av avsett vulkansk oske
  2. porøs avleiring av kalk og kisel utfelt frå vatn

skjelbank, skjelbanke

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

avleiring av skal frå muslingar og sniglar, ofte blanda med sand og grus

sinter

substantiv hankjønn

Opphav

tysk; samanheng med sinder

Tyding og bruk

avleiring av kalk eller kiselsyre utfelt av (rennande) vatn

sediment

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå latin av sedere ‘sitje’

Tyding og bruk

forkalking

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. omdanning til kalk, til dømes under laging av bein i kroppen;
    avleiring av kalk i pulsårer og ledd
    Døme
    • vere utsett for forkalking
  2. avleiring av kalk;
    forkalka stad
    Døme
    • forkalkingar i hovudpulsåra

forkalke

forkalka

verb

Opphav

av for (2 og kalk (2

Tyding og bruk

gjere til kalk, både om vanleg laging av bein og om sjukleg avleiring av kalk i cellevev
Døme
  • leddet er i ferd med å bli forkalka
  • brukt som adjektiv
    • operere ei forkalka hofte

avlægring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk