Avansert søk

2 treff

Bokmålsordboka 0 oppslagsord

Nynorskordboka 2 oppslagsord

dekn

substantiv hankjønn

Opphav

av latin diaconus, jamfør norrønt djákn; jamfør diakon

Tyding og bruk

om eldre forhold: klokkar

diakon

substantiv hankjønn

Opphav

frå gresk ‘tenar, prestemedhjelpar’; same opphav som dekn

Tyding og bruk

  1. person med bachelorgrad innan helse- og sosialfag eller pedagogikk og mastergrad i diakoni som gjer sosialt arbeid
    Døme
    • arbeide som diakon i ein kyrkjelyd
  2. om utanlandske forhold: lågare geistleg