Nynorskordboka
stand-in
noun masculine
| singular | plural | ||
|---|---|---|---|
| indefinite form | definite form | indefinite form | definite form |
| ein stand-in | stand-inen | stand-inar | stand-inane |
Pronunciation
stænˊdinnEtymology
frå engelsk ‘stå inn’Senses and Example Sentences
person som går inn i staden for ein annan;
avløysar, vikar
Example
- i dei farlegaste scenene måtte filmskodespelaren ha stand-in;
- dei steppa inn som stand-inar på kort varsel