Nynorskordboka
forkomast, forkommast
verb
| infinitive | present | past | present perfect | 
|---|---|---|---|
| å forkomast | forkjemst | forkomst | har forkomest | 
| å forkommast | har forkommest | 
Etymology
norrønt fyrirkoma; frå lågtyskSenses and Example Sentences
- bli øydelagd;gå tapt
Example
- reiskapen forkjemst
 
 - bli forkomen eller utmødd;gå til grunne
Example
- forkomast av svolt